Nefrotiskt syndrom är en sjukdom som förknippas med en ökad förlust av protein till urinen, vilket resulterar i vävnadssvullnad och så småningom utveckling av ödem. Ödemen kan utvecklas i händer, fötter, anklar och ansikte. Ödemen kan även utvecklas i lungorna där det förknippas med dyspné (andnöd).
Obehandlat eller otillräckligt behandlat nefrotiskt syndrom förknippas i många fall med hyperkolesterolemi samt en ökad risk för blodproppar och infektioner. Det kan även utvecklas till kronisk njursjukdom som förknippas med en ökad risk för utveckling av hjärtkärlsjukdom och risk för utveckling av njursjukdom i slutstadiet och därmed behov av njurbytesterapi (dialys eller transplantation).
Membranös nefropati (MN) är en av de vanligaste orsakerna till nefrotiskt syndrom. MN kan vara primär dvs. då den är den primära sjukdomen, men den kan också vara sekundär till andra sjukdomar, såsom systemisk lupus (lupus nefrit), cancer eller efter behandling med vissa läkemedel. Idiopatisk innebär att orsaken till sjukdomen inte kan fastställas med säkerhet eller att den börjar spontant.